Tur i oturen

Jag tror att jag är jagad av djävulen eller något sådant nu i år, olyckorna drabbar mig titt som tätt i år…

Var nere i Varberg och kollade på Rendez-vous kitetävlingarna, bättre datum hade de inte kunnat tajma in, vädret var perfekt med västlig vind runt 12 m/s! Riktigt kul att se, träffade en massa människor jag inte sett på lång tid (vad jag saknat alla fina surfmänniskor!) och jag fick känna hur kitesuget i mig växte sig allt starkare. Fruktansvärt duktiga var alla, grymt gjort av er! Särskilt beundransvärt var det att Niklas, som med en färsk revbensskada ställde upp och att Anton, som i maj bröt sitt ben på 6 ställen var med i racegrenen – och kom tvåa!! Riktigt grymt av Mikael som dessutom vann grenen. Då kändes min lilla knäskada bara löjlig, vad håller jag seriöst på med… Till saken är den att jag är så fruktansvärt rädd att skada benet igen, tänk om jag måste gå igenom allt detta igen!? Därför vill jag att knät ska vara tillbaka till 110 procent innan jag ger mig ut på vattnet igen. Hann inte se alla grenarna, men fick i alla fall se det mesta av herrarnas freestyle. Knäppte lite kort under tiden!

Efter denna trevliga tillställning begav det sig bort mot Getterön och lite longboardåkning. Kände mig något ringrostig men försökte mig ändå på samma backe som de andra åkte ned för – man vill ju inte vara sämre än nån annan – och detta gjorde mig fullständigt gul och blå, bokstavligt talat. Självklart ramlade jag och självklart slår jag i mitt andra knä, det hittills oskadda. Då känner man sig smidig! Trodde inte det var så farligt till en början men påväg hem börjar mitt knä att svullna och jag tror att jag ska dö på riktigt. Inte det också!! Som tur var verkar jag endast ha fått en rejäl smäll, det är inget nådigt blåmärke jag fått, och efter att ha dubbelkollat på vårdcentralen är inga inre delar skadade, puh! Dock kan jag knappt gå på knät över huvud taget, så det lär väl bli vila igen (härligt såhär precis efter halsflussen). Kul att jag inte kunnat motionera eller styrketräna på en evighet nu. Men så länge inget blir bestående är jag nöjd! Kan dessutom meddela att det rörde sig om en meniskskada i mitt andra knä, inget att göra åt mer än att köra rehab.

Men det löser sig. Det gör det alltid.

Annonser

kite, blogg, kiteblogg, Julia Hallén, surfa

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s