Tredje veckan

Nu har nästan en vecka gått sedan jag skrev sist, tiden går fort! (Fast samtidigt långsamt på något sätt)

Allt är bra här, dock känns det inte som att vi har gjort speciellt mycket denna veckan, om det beror på att alla intryck var starkare i början än vad de är nu, eller om vi faktiskt inte har haft någon speciellt bra planerad vecka kan jag inte riktigt svara på, men med tanke på att alla de som ankommit denna veckan har tyckt att det är långtråkigt här så skulle jag nog satsa på det senare alternativet. Väldigt tråkigt då de faktiskt har möjligheten att göra alla veckorna till spännande veckor, de första två veckorna jag var här tyckte jag var magiska, vi gjorde massor av saker, men nu  börjar det faktiskt att krypa en del i mina ben…

Har börjat att tveka mellan att förlänga min vistelse här med 2 dagar för att kunna matcha med flyget direkt eller att åka till Maun på måndagen som planerat (med 2 dagar att hitta på vad jag vill där). Fick lite feber torsdag eftermiddag (precis så där på gränsen, 37,9 grader) så blev såklart livrädd för att jag fått malaria, men den var borta redan några timmar senare så förhoppningsvis var jag bara väldigt varm på grund av solen.  Men detta ökade rädslan för att vara i ett malariadrabbat område två extra dagar, så kanske är det värt de extra pengarna jag måste betala för att ordna transport en annan dag än måndagar. Jag får se hur jag gör, har fortfarande några till dagar kvar att bestämma mig.

Så vad har vi nu gjort denna veckan?

I måndags var det som sagt game drive och vattenhål, och på tisdagen var vårt morgonuppdrag att ta kort på så många insekter som möjligt och sedan sammanföra resultatet i en dator. Vi lyckades väl sådär måste jag säga, helt plötsligt kändes det som att alla de insekter man ser varje dag gömde sig, men runt 50 arter lyckades vi nog skrapa ihop i alla fall! Därefter tog vi traktorn till ett ställe där det ligger en del stenar för att ta dessa till campet (för att använda till vattenledningen), detta gjorde vi hela förmiddagen och kom sedan tillbaka igen på eftermiddagen för att fortsätta att bära stenarna. Oturligt nog så gick ett däck sönder på flaket påväg tillbaka, så sista lasset stenar fick vi lämna kvar på sidan av vägen (för att kunna byta däck).

På onsdagen åkte vi ut på jakt igen, sedan var det sedvanligt dags för slaktning och matning.

Torsdagen påbörjades tidigt,  klockan 6 steg jag upp, för att ta bilen till Sirga och vara med på en lion walk. Lika häftigt som förra gången att se Vals och Sirgas starka band, även fast turen inte blev så lång, var tillbaka igen vid 8-tiden. Därefter var det dags för lite arbete, kasta i de stenar vi hämtat vid stenbrottet i dess avsedda hål. Under tiden lyckades några andra i campet att laga den bil (eller kanske snarare buss, enorm är den i alla fall!) som stått trasig här i nästan ett år, och vi åkte ut på en liten provtur. Bilen höll som tur var!

IMG_4563 (800x534) IMG_4561 (800x533) IMG_4556 (800x534) IMG_4555 (800x533) IMG_4551 (800x534) IMG_4544 (533x800) IMG_4539 (533x800)IMG_4583 (800x533) IMG_4580 (800x533)

På eftermiddagen gav vi oss ut med bilen igen för att sätta ut vattenpelare (som mäter hur mycket det regnar) på olika ställen i området, och till vår hjälp hade vi ett slags verktyg som skapade hålen i marken genom att man snurrar den. Kan gott erkänna att jag hade en del träningsvärk i underarmarna dagen efter.

IMG_4585 (800x533)

På fredagen hann vi knappt få i oss frukost innan Jack ropar att Sirga har dödat en antilop (hon och Val hade varit ute på promenad) så snabbt hoppade vi in bilen och körde mot den plats de befann sig. En liten hartebeast hade hon lyckats fånga, dock verkade hon lite förvirrad över vad hon skulle göra med den nu när den väl var död, van vid uppskuret kött så tyckte hon väl att det var konstigt att börja äta ett helt djur. Hon har tydligen inte dödat så många djur tidigare, så jag var nog lyckligt lottad som fick bevittna detta!

Vi fortsatte sedan med identifieringen av insekterna, och efter lunch tog jag, Jack, Khristine, Sara och Inge en tur till lodgen för att placera ut saltstenar runt vattenhålet (så att djuren ska få i sig ordentligt med salt). Områdets ägare Willie såg oss göra detta och erbjöd oss att ta ett dopp i poolen innan vi åkte tillbaka. Då kände vi oss priviligerade! (tänkandes på alla de som svettandes var kvar i campet)

1537807_10202322628403601_1489205622_o 1531729_10202322645324024_1795471800_o

På kvällen åkte vi ner till lejonen för att lyssna på ett lion roar, och visst röt de, men lejonen var denna kvällen lite oroliga och gick fram och tillbaka i inhängnaden.  Det var åska i luften så jag undrar om kanske det gjorde dem mer aktiva än vanligt, de andra gångerna har de varit betydligt mer slöa, och detta blev faktiskt en ganska så obehagligt upplevelse. Ett av lejonen var riktigt på hugget och hade fått för sig att Alex nog var en god mumsbit, så han började att attackera stängslet. Plötsligt ropar någon att ett lejon har hoppat över ett av staketen som gränsar till nästa inhängnad och då kände jag en darrning längst ryggraden… Staketet som avgränsade oss från lejonen är nämligen bara runt 30 cm högre (vilket i princip innebär att det är en barnlek för lejonen att ta sig över det också). Kände mig oerhört lättad när vi väl åkte därifrån, inget lejon ute från inghängnaden, och ingen person attackerad!

IMG_4599 (800x533) IMG_4598 (800x533) IMG_4592 (538x800)

På lördagen var det dags att städa landningsbanan igen, gissar att vi lyckats fixa 25 procent nu, yeay! (bara 75% kvar…) Lite senare var det lejonmatning, vilket inte tog speciellt lång tid, så den största delen av lördagen var vi lediga. På kvällen festade vi till det med Springbock-shots (Amarula + någon som smakade mint), drickspel och musik, så denna söndag är alltså en dag i vilans tecken…

IMG_4601 (800x533) IMG_4604 (800x534) IMG_4610 (533x800)

Yes, lejonen kan lätt ta sig ur sina inhängnader…IMG_4613 (800x534) IMG_4620 (800x534)

Låt oss hoppas att den kommande veckan blir en bra sista vecka. Måste även nämna en sak innan jag  avslutar – jag har inte bränt mig över huvud taget! Visst är det fantastiskt!? Och då bör ni veta att majoriteten här har bränt sina axlar, även de mest bruna.

Det var allt från mig, ha det så bra alla ni där hemma!

Annonser

kite, blogg, kiteblogg, Julia Hallén, surfa

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s