Två dagar i Maun

Emirates är verkligen en fröjd att flyga med, hundratals filmer och serier att välja mellan (till exempel hela fjärde säsongen av Downton Abbey!), 3 rätter att välja mellan, möjlighet att ladda sin mobil och dator precis vid sätet (!), filmer och musik på svenska (!!) (notera dock att deras översättning av ”Programs in swedish” blivit ”Programmering på svenska”, ganska kul hehe) och dessutom har jag ett ledigt säte bredvid mig vilket är ett vinnande koncept.

Flyget från Maun till Johannesburg gick smärtfritt, insett att 3 timmar är den ultimata tiden mellan två flyg (om det inte strular såklart), jag kunde i lugn och ro checka in på nytt, ta en kopp kaffe och en macka, köpa lite choklad och sedan traska rakt in till gaten för att boarda planet. Nu väntar 8 timmar i luften, sedan 4 timmar på Dubais flygplats, för att därefter flyga 6 timmar med Emirates igen till Bangkoks flygplats. Men innan jag fortsätter att berätta om framtida händelser så måste jag få berätta om mina två sista dagar i Botswana.

Jag hörde som sagt med receptionen vilka aktiviteter som var tillgängliga att göra samma dag, och med glädje fick jag höra att ridning eventuellt kunde vara en sådan sak. Ridningen, som varit en stor del av mitt liv under en lång period under mitt liv, har jag definitivt saknat de senaste åren, senaste gången jag var uppe på en häst var nog 2012.

Så det bestämdes att jag skulle plockas upp klockan halv 5, såvida inte det började regna (molnen var lite hotfulla). Som tur var så duggade det bara lite lätt en stund, och när jag väl var påväg ut så var det perfekt för en ridtur, svalt och skönt. Jag fick bekanta mig med en fux-valack och den kille som skulle rida ut med mig. Vi gav oss iväg på en 2-timmars tur, genom skogen, in på lite stigar, ut mot floden och det var oerhört vackert. Min häst var lite trött och lyssnade inte speciellt bra på hjälperna, gissar att det beror på de mängder av olika personer som ridit honom, men det var kul ändå!

1609635_10200611911618916_636283896_n 1505468_10200639885798253_1137246022_n

Nästa morgon vaknade jag med ytterligare ett myggbett, nästan precis bredvid det förra. Tydligen lyckades ännu en mygga ta sig igenom barriären av strumpor och byxor, helt otroligt… Men denna dag var det i alla fall dags för en Mokoto-tur! Jag och två amerikanare åkte ut tillsammans, först var det en motorbåtstur på 45 minuter, sedan kom vi fram till en liten by där vi hoppade på mokorobåtarna (vilket ungefär är som en kajak, man tar sig fram genom att sticka ner en lång pinna i vattenbottnen och trycka sig fram). Genom höga vass och blommor färdades vi i några timmar, såg lite zebror på vägen, och till sist nådde vi land igen. Vi gick upp och fortsatte med en bushwalk, kom faktiskt riktigt nära en flock wilderbeasts! På vägen såg vi även ett tiotals höga termitstackar, riktigt coola.

Det nästan mest fascinerande på denna tur var faktiskt inte naturen utan amerikanarna. De kände inte varandra sedan tidigare men sedan de träffades klockan 8 på morgon tills dess att vi kom tillbaka klockan 5 så pratade de oavbrutet, jag skämtar verkligen inte. Om jag kommer ihåg det rätt så gick följande ämnen igenom: deras resesituation, vad alla i deras familjer heter -gör -har för drömmar, amerikansk politik, det amerikanska sjukvårdssystemet, det amerikanska försäkringssystemet, den amerikanska ekonomiska situationen, hur amerikanare faktiskt inte är så dumma som alla säger, hur mycket USA skiljer sig åt i landets olika delar, var de vill bo när de blir äldre, och lite om Afrika.

Kände att jag inte direkt tillförde så mycket i deras diskussion, men efter att ha lyssnat på dem i några timmar visste jag i princip deras livshistoria. Det är verkligen helt galet hur mycket de pratade och hur mycket USA-influerat det var. Det kanske bara är jag, men jag skulle aldrig kunna tänka mig att två svenskar skulle göra det samma (finns alltid undantag såklart). Men intressant kulturell iakttagelse!

IMG_4938 (800x533) IMG_4935 (800x533) IMG_4933 (800x533) IMG_4932 (800x534)IMG_4923 (533x800) IMG_4922 (533x800) IMG_4919 (800x533) IMG_4911 (800x533)

IMG_4964 (800x533) IMG_4960 (800x533) IMG_4957 (800x534) IMG_4953 (800x533) IMG_4949 (800x533)

Efter en paus och en lunch hoppade vi i mokorobåtarna igen och styrde vår väg tillbaka. Cirka tre minuter innan vi nått fram till byn där vi skulle hoppa på motorbåten kom regndropparna.  Stora, snabba och tunga, efter dessa tre minuter var jag dyblöt.  Det gjorde inte speciellt mycket, huvudsaken var att vi sluppit regnet resten av dagsturen! Regnet gjorde mig dock uppmärksam på Backpackers standard gentemot Okavango River Lodges, för mitt tält var inte precis vattentätt. Regnet höll i sig resten av kvällen, och redan efter en timma fanns det en stor vattenpöl på golvet, och delar av min säng var riktigt fuktig (läckte nämligen både från tak och väggar). Fick göra en paniklösning då jag såg framför mig hur alla mina saker (inklusive mig själv och sängen) skulle vara dyblött dagen efter, så jag packade snabbt ihop alla mina saker i ryggsäcken och satte på regnskyddet. För min egna del så beklädde jag mitt myggnät med min handduk och regnjacka, så att dropparna från taket inte skulle nå mig. Såg säkert helt galet ut men det fungerade bra, inget regn hade nått mig under natten!

Så med detta i bagaget kan jag väl säga att standardtälten på Okavango är bättre, men att allt annat såsom duscar, toaletter (var jätteäckliga på Okavango men superfräscha här), mat, omgivningen är bättre på Backpackers.

Med lite pauser i skrivandet är ju nu strax framme i Dubai, nästa uppdatering kommer antagligen när jag är framme i Thailand!

Annonser

kite, blogg, kiteblogg, Julia Hallén, surfa

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s