Några dagar med både tur och otur (och lite kitesurf!)

När jag var mindre tyckte jag alltid att det var en utmaning att åka till fjällen, hur ofta satt min i en bil i 6 timmar liksom?? Men saker förändras, och tidsuppfattning är en sådan sak. För numera känns inte 20 timmar i en buss som en speciellt stor utmaningar, och vad kan man då säga om 6 timmar? En barnlek.

Det tog alltså ett tag att komma fram till Mui Ne, men det gick. Det som först hade funnits i mina tankar, ”kiteparadis”, skulle snart bytas ut mot ”ryssparadis”. För jag skojar inte när jag säger att minst 90% av turisterna där kom från Ryssland. Vi kom fram ganska sent till vårt hotel, så resterande delen spenderade vi vid hotellets poolavdelning där vi läste och tog det lugnt. Vi hade först tänkt att gå ner till stranden vid havet, men när vi kom över till andra sidan gatan insåg vi att detta var en omöjlighet. Det fanns nämligen ingen strand. Högvattnet hade helt tagit över. Vi såg dock några i fjärran som kiteade och konturerna av en strand, så vi bestämde att en långpromenad dit imorgon skulle nog inte sitta helt fel.

52616e675f47617264656e5f42756e67616c6f775f31

Kvällens utmaning blev sedan att försöka hitta en restaurang som innehöll mer än ett sällskap. Ni hörde rätt, utmaningen var alltså att hitta en restaurang där det satt folk och åt på – då kanske ni kan tänka er hur dött det var?

Till sist hittade vi ett ställe som uppfyllde kriteriet, och Linda och jag beställde fisk. Till vår besvikelse kom endast en pytteliten fiskbit in, inget ris, ingen potatis, ingen sallad. Mumsigt värre. På vägen tillbaka låg det sopor överallt och bitvis luktade det avlopp. Vilket bra första intryck av Mui Ne vi fått!

Nästa morgon blev det dock mycket bättre, med en stadig frukost i magen skulle jag äntligen få kitea!! Vi gick ner till stranden, tog runt 45 minuter, och jag letade upp ett kitecenter. Priserna var väl inte precis i asiatisk standard 60 USD för två timmar, men killen i shoppen lovade mig att jag kunde få behålla utrustningen hela dagen utan att han skulle höja avgiften, så jag slog till! Vinden var stark, gissar runt 10 m/s, och jag gick ut med en 7 kvm Best (vet ej modellen). Kände mig lite ostabil, hade ju faktiskt inte kiteat på 7 månader, men efter ett tag kände jag mig varm i skorna igen. När jag åker som bäst  blir jag plötsligt lite väl överriggad och når inte riktigt upp till depowerlinan, så istället åker brädan ur mina fötter. Tänker att det inte är någon fara och börjar bodydraga mot den, kommer närmre och närmre, men så plötsligt börjar avståndet att öka igen. Några minuter senare har jag helt tappat sikten om den. Spanar åt alla håll, men för verkligen inte syn på den. Börar få Sydafrika-vibber (där jag tappade bort min bräda första dagen på samma sätt, men som tur var hittade den igen), och efter ytterligare en stund har jag inget annat val än att åka in mot stranden och spana därifrån istället. Känner hur en klump i magen börjar att växa, hur mycket kommer jag nu få betala för en borttappad bräda!?, och jag går säkert runt i en halvtimma till där jag stirrar ut i havet om hopp om att se den. Till sist får jag svälja stoltheten och gå tillbaka till centret där jag erkänner mitt misstag. De rekommenderar mig att gå och kolla i alla andra kiteskolar om de har fått in en sådan bräda, så jag ger mig ut på jakt igen. Efter en stund får jag äntligen syn på något – brädan ligger på stranden! Verkligen deja-vu från Sydafrika, ska detta vara min inledningsmanöver vart jag än kommer och kitesurfar?

IMG_1359

IMG_1368 IMG_1365

Kände mig lite skakad från borttappningen, men tyckte ändå att det är bäst att utnyttja pengarna jag har lagt på hyran, så jag fortsatte att kitea några timmar efter att jag meddelat dem att brädan var återfunnen. Gick väl inte jättebra, men det var fantastiskt skönt att kunna kitesurfa utan våtdräkt! Vid lunchtid har mjölksyran letat sig upp för mina ben, de darrar lite lätt av ansträngningen och jag känner hur det bränner i ansiktet. Ganska bra indikatorer för att avsluta och istället äta lunch.

IMG_1363

I tre månader har jag lyckats undvika att bränna mig men idag var tydligen dagen där jag skulle misslyckas. Trots solkräm med faktor 50 som jag tog på på morgonen, och fyllde på med en extra gång under dagen, så var kitesurfingen i kombination med vattnet och solen en farlig kombination. Hela mina lår, armar och ansikte sönderbrända. Fy fasen vad jag hatar att bränna mig, dumma sol, dumma hy.

Vi hade tänkt att gå ut på kvällen men det gick inte riktigt enligt planerna. Vi förade lite på rummet och åt sedan på en relativt dyr restaurang (det enda stället som typ hade gäster) som var snåla med köttet och typ lagt i rengöringskräm i morotspurén. Vi var vid det laget ganska otaggade (då vi på vägen även såg att det ställe som Lonely Planet rekommenderat som utgångsställe var nedlagt), så när vi ätit upp gav vi helt ned tanken på att gå ut och gick och åt glass istället. Så kan en fredagskväll också se ut!

Eftersom staden Mui Ne inte riktigt levererat så tänkte vi att omgivningarna istället kanske skulle göra det, så på lördagen hyrde vi en jeep med egen chafför som tog oss runt till sevärda platser. Var faktiskt riktigt fint häromkring med lite öknar och fiskehamnar, så tummen upp på det! På kvällen åt vi på Olivers´, det ställe vi insett hade absolut bäst mat i hel Mui Ne, deras Gnoucci (eller hur det stavas) med skinka och mozzarella var helt ljuvlig, men även deras lasagne, pizzor och pasta. Så om ni kommer hit någon gång, hör min förmaning och ät ingen annan stans än här!

IMG_5377 (800x533)IMG_5382 (800x533) IMG_5383 (800x533) IMG_5387 (800x533)IMG_5390 (800x533) IMG_5393 (800x533)IMG_5398 (800x532) IMG_5402 (800x533) IMG_5406 (800x533) IMG_5415 (800x533) IMG_5417 (800x534) IMG_5422 (800x533) IMG_5425 (533x800)

Nästa morgon lämnade vi Mui Ne för Ho Chi Minh City, en dags stopp innan det var dags för Mekong-deltat som vi planerat in. Vi åkte buss några timmar, kom fram till vårt hotell som var jättemysigt (som att bo i ett dockskåp typ!), och gick sedan ut på stan för att boka turen (som skulle sträcka sig över en natt som man spenderar hos en värdfamilj), och sedan åkte vi middag på ett mexikanskt ställe.

IMG_5428 (800x533)

Receptionisten passade på att ändra våra namn i vår bokning

IMG_5429 (800x533)

På morgonen var det bara att stiga upp tidigt för att gå till busshållplatsen. Vi var riktigt taggade och allt kändes bra… än så länge. På bussen började nämligen Annika och jag få lite ont i magen, inget allvarligt så vi köpte varsin yogurt som vi tänkte kanske skulle hjälpa. Första stoppet var vid några tempel, och sedan åkte vi vidare till båtarna. Precis när jag satt mig ner på sittplatsen känner jag att det bränner till i magen. Tio minuter senare är det akut, min mage mår fruktansvärt dåligt. Nu ska jag inte dra hela historien, men för att säga det kort så hade jag blivit magsjuk. När båten stannade konstaterade Annika att hon också mår jättedåligt, magsjukan har drabbat oss båda, och vi fick ta beslutet att åka tillbaka. Eftersom vi åt exakt samma mat dagen innan på det mexikanska stället så misstänker vi att den maten som var boven. Linda och Cissi, som inte mådde dåligt, fortsatte resan, medan Annika och jag åkte tillbaka med en japansk grupp. Så allt som hette båtfärd, fruktmarknad, cocosnötsgodistillverkning, matlagning med familj, flytande matmarknad och vacker natur fick vi glömma. Nu ville vi bara hem (eller i alla fall tillbaka till Ho Chi Minh).

IMG_5433 (533x800) IMG_5430 (800x533)

Idag mår vi båda bättre, vi kunde äta lite frukost och fick faktiskt tillbaka en del pengar från vår avbrytna tur, och förhoppningsvis är vi helt back on track imorgon. Tills dess –le och var glad att du inte sitter på en båt och är magsjuk, det är den värsta kombinationen någonsin!

Annonser

kite, blogg, kiteblogg, Julia Hallén, surfa

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s